Publicerad den 2 kommentarer

Tulpaner i kruka

Det har väl knappast undgått någon att jag älskar tulpaner och i senaste numret av tidningen Allt om Trädgård finns ett vårreportage från vår trädgård med just tulpaner  och hur man odlar dem i kruka. Sedan flera år tillbaka har jag nämligen odlat tulpaner i kruka och jag tycker det är fantastiskt roligt dessutom förlänger man tulpansäsongen med flera veckor. Först börjar tulpanerna i krukor blomma och sedan tar tulpanerna i rabatterna vid. Hur härligt är inte det.

Litteratur

Det finns mycket spännande att läsa och lära sig om tulpaner och lite av det tänkte jag dela med mig av här. Jag kan varmt rekommendera Stora Tulpan Boken av Susanna Rosén från Nordstedts förlag men även boken 100 Vårlökar Från snödroppar till allium även den av Susanna Rosén från bokförlaget Semic. Det är riktiga feelgood böcker där den första jag nämnde innehåller mängder av beskrivningar av tulpaner och allt man behöver veta om att odla dessa skönheter. För visst är de riktiga skönheter och det finns ju så många olika, så man har faktiskt delat in tulpanerna i 15 olika grupper efter utseendet men också efter vilka som används i förädlingsarbetet.

Ursprung och historia

Men först lite kort om ursprunget, det är alltid roligt att veta för de är riktigt gamla dessa blommor. Tulpanerna har sitt ursprung i Centralasien men redan på tusentalet odlades de i Turkiet. År 1593 fick botanisten Clusius några lökar skickade till sig från Istanbul ( förr Konstantinopel). Clusius arbetade då på botaniska trädgården i Leiden i Holland. Växten fick namnet tulpan efter det turkiska namnet för turban. Är det inte häftigt att dessa lökar som skickades till Holland lade grunden för den tulpanindustri som finns där idag. Clusius fortsatte samla in tulpaner för forskning men så småningom började man också under 1600-talet att förädla tulpanerna för att få fram nya sorter med olika utseende. Intresset växte enormt i Holland och ”tulpanfebern” utbröt. Mellan åren 1624- 1637 kunde man få betala 10 000 floriner för en enda lök och det var lika mycket pengar som ett av de finaste husen längst Amsterdams kanaler kostade. Tulpanen blev en riktig statussymbol, ett favoritmotiv bland konstnärer och de som hade det gott ställt ville gärna ha dessa dyrgripar i sina trädgårdar. Tur är väl det att lökarna inte är så kostsamma idag för det vore väls synd om bara några enstaka kunde njuta dessa rara blommor.

Tulpansorter

Det många kanske inte vet om tulpaner är att många nya sorter är högförädlade och framtagna för snittblomsodling, de blommar oftast en gång, någon kan givetvis återkomma men de flesta av dessa är som sommarblommor. Sådana sorter väljer jag oftast till mina krukor, då kan jag varje år leka med färger och former och till och med vara lite galen i färgvalet. De tulpanerna lägger jag på komposten sedan när säsongen är över. Det bästa av allt är att tulpaner kan du sätta långt in på hösten, jag har till och med satt i december så då kan man ju göra riktiga fynd när de reas ut och det behöver inte bli så kostsamt.  De tulpaner som jag väljer att sätta i mina rabatter är gamla sorter som inte är hårt förädlade. De tulpanerna bildar sidolökar som sedan blommar kommande år. För säkerhets skull brukar jag ändå gräva ner ett gäng lökar i rabatterna varje höst av samma sort som redan finns där. I rabatterna är jag mer återhållsam med färgvalet, där vill jag gärna att tulpanerna ska harmonisera med perennerna som finns.  Jag ska ge er lite tips på gamla sorter men först en enkel beskrivning hur man odlar tulpaner i kruka.

Tulpaner i kruka

Tag en kruka antingen en plastkruka eller sätt lökarna direkt i ”snygg krukan”. Jag har vanliga zinkkrukor från Plantagen som jag gjort hål i för dräneringen, tog en vanlig spik och en hammare och gjorde ett antal hål i botten. Det är viktigt att det finns hål i botten i krukan. Fyll lite lecakulor i botten och fyll hälften av krukan med mullrik gärna sandblandad jord. Sedan är det dags att placera ut lökarna ovanpå jorden. Den spetsiga toppen ska vara uppåt. Jag brukar sätta lökarna tätt mycket tätare än det står på förpackningen. Då blir det en maffig effekt i krukan till våren. När lökarna är placerade i krukan strör man över lite benmjöl och fyller på med jord. Löken ska vara ungefär tre gånger lökens storlek under jorden. Vattna krukan. Eftersom jag har till tillgång till ett orangeri ställer jag in alla krukor där under vintern men man kan också förvara krukorna utomhus hela vintern. Förvaras de utomhus se till att ställa dem lite skyddat, gärna intill en husvägg med takutsprång eller under en trappa, lökarna tycker nämligen inte om att bli blöta. Man kan faktiskt även gräva ner krukan i en kompost med löv, jag har aldrig provat det men hört att det fungerar. Mössen brukar kalasa på dessa så lägg gärna något ovanpå krukorna. I mitt orangeri sätter jag in flera musfällor. Krukan får inte stå för varmt, är temperaturen över nio plusgrader börjar tulpanerna att växa. Under vintern vattnas inte krukorna men när man sedan börjar se de små gröna bladen sticka upp är det dags att ge krukorna en skvätt vatten. Har man tur och har lite snö kan man lägga ett lager snö ovanpå krukan som sakta får smälta. När risken för nattfrost är över är det dags att ställa ut krukorna med tulpanerna som nu vuxit till sig ordentligt, man kan gärna avhärda dem under några dagar, det innebär att man låter krukorna stå ute under dagen men att man tar in dem under natten. Man kan också lägga en tunn fiberduk över krukorna på natten som skydd mot frost om man som jag inte orkar bära alla krukor ut och in i flera dagar.

Objudna gäster

Rådjur älskar tulpaner och har man dessa springandes i trädgården vill man ju inte att de ska kalasa på de tulpaner man längtat och väntat på hela långa vintern. Jag använder Trico Garden som blandas med vatten i en sprayflaska och sprayas på. Det är framtagen från fårtalg och genom doften håller den hjortdjur borta. Jag är väldigt noga med att inte använda gifter i min trädgård och detta medlet är krav märkt och godkänt även för ekologisk odling. Blandningen kan sparas en vecka i sprayflaskan. Jag brukar spraya flera gånger under säsongen eftersom tulpanen växer och det regnar ibland.

Tulpaner som är långlivade

Om man vill ha långlivade tulpaner i rabatten ska man välja tulpaner ur dessa grupper. Fosteriana-gruppen, Greigii-gruppen och Kaufmanniana-gruppen. Även Darwinhybrider brukar sprida sig med tiden, särskilt de som är enfärgade gula eller röda. Sedan finns det vilda arter som är långlivade och de är. Anemontulpan (Tulipa praestans), Dvärgtulpan (Tulipa turkestanica), Flocktulpan ( Tulipa tarda), Miniatyrtulpan ( Tulipa biflora), Sommartulpan (Tulipa sprengeri) och Vildtulpan (Tulipa sylvestris). Det brukar stå på förpackningen vilken grupp tulpanerna tillhör.

Mina bästa tips!

Fynda lökar när de rear, tulpanlökar kan nämligen sättas sent på hösten. Men är man ute efter en specifik tulpan ska man va ute i god tid när de börjar säljas.

Kolla noga igenom löken när du köper den, de får inte vara mögliga, de ska se friska och fina ut.

Sätt lökarna tätt i krukan nästan så de nuddar varandra för en maffig effekt. Vackrare när tulpanerna står tätt än när de spretar några enstaka i krukan.

Vattna med snö om du har någon när bladen börjar titta fram.

Lek med färger och former när du odlar tulpaner i kruka, här kan man va lite smått galen.

Välj återkommande tulpansorter till rabatterna men fyll på med någon påse lök ändå varje höst.

Spraya med Trico Garden för att hålla rådjuren borta.

Unna dig att plocka dina egenodlade tulpaner och sätt i vas, finns det något mer fantastiskt än att fylla vasen med egna blommor… jag tror inte det.

Lycka till med dina tulpaner i kruka!

Kram Kristina

 

Publicerad den Lämna en kommentar

Årets ros!

Så länge jag kan minnas har jag älskat rosor, säkerligen har det att göra med min far som fyllde hela min barndomsträdgård med dessa skönheter. De skulle skickas efter från Cedergrens Plantskola i Råå som var de bästa stället att handla på enligt min far. Aldrig har jag väl sett honom så lycklig när paketen anlände med de barrotade rosorna. Jag minns speciellt en ros som jag blev så fascinerad av kanske inte för själva blomman utan för historien omkring den, det är sådant som kan trollbinda barn och när det dessutom var min far som berättade blev historien så levande. Rosen som låg väl inslagen i paketet hette ”York and Lancaster” och just den var en symbol för freden mellan de engelska ätterna York och Landcaster.

Berättelsen jag fick höra var om ”Rosornas krig” som utspelades mellan dessa ätter på 1400-talet. Namnet ”Rosornas krig” har sitt ursprung i de märken som de båda kungaätterna bar. Huset Lancaster bar en röd ros Rosa Gallica Officinalis och Huset York bar en vit ros. Stridigheterna mellan dem kom att kallas för ”Rosornas krig”. När konflikten sedan tog slut enade kung Henrik VII av England de båda rosenmärkena i ett nytt märke som blev Kungaätten Tudors symbol, en röd och vit ros tillsammans. På den plats min far satte rosen ”York och Landcaster” stod redan en röd och en vit ros intill…..nu var freden sluten även på denna plats i trädgården, kärleken vann och symbolen för detta blev den ”nya” rosen. Tänk vad berättelser kan fascinera, rosorna framför mig utspelade en historielektion.

Rosor har följt mig genom livet och det som jag kanske fastnar för mest är berättelserna kring dem, jag har ju alltid själv tyckt mycket om att berätta och brukar ofta säga just, att vi alla bär på en historia. Inom trädgårdsvärlden tycker jag ändå att just rosorna har väldigt fina berättelser, de kan vara både glada men även sorgliga.

Jag blev så glad när jag fick höra om Årets ros 2020, hon är verkligen en favorit vackra Louise Bugnet. Jag har flera av henne hos mig. Det är en kanadensisk buskros som tillhör Rugosa-gruppen och den klarar sig utmärkt till zon 7. Knopparna är fantastiskt vackra med rosaröda strimmor och när blomman sedan slår ut är den vit och tätt fylld, rikligt med guldgula ståndare i blommans mitt som sedan mörknar till gyllengult. De yttre kronbladen har ofta karminröda  ibland lite rosa fläckar vilket blir så fin kontrast till blommans övriga vita, den doftar också sagolikt. Louise Bugnet blommar rikligt från juni tills höstfrosten kommer, har endast några korta uppehåll under blomningen. Den har ett friskt vackert bladverk och drabbas sällan av sjukdomar. Rosen kan bli upp till 1,8 m på höjden och nästan 1.5 m bred. Den är superfin som häck, solitär och i offentlig plantering. Tål också skugga bra.

Men vem var hon då Louise Bugnet? Jo hon var dotter till Georges Bugnet. Han föddes i Frankrike 1879 och invandrade till Kanada 1904 med sin hustru Julia. I Kanade försörjde hans sig som författare och journalist men när han gick bort 1881 var han mest känd som rosförädlare. Kanske var det rosorna i barndomens Frankrike som han längtade efter och som gav honom suget att vilja börja förädla. Det är aldrig försent att följa sina drömmar och att ändra sin yrkesbana, det har ju även jag gjort mitt i livet. Födelseåret för rosen Louise Bugnet var 1960 och det var älskade dottern som den blev uppkallad efter. Visst är väl det en fin historia!

Kram Kristina